martinaikanada

Galet. Jag kan inte förstå att mitt Canadaäventyr snart är över. Du tror att fyra månader är en lång tid, men icke. Minns ni vad jag skrev i mitt första inlägg? Att när det väl är dags att åka hem kommer jag säkert att vilja stanna? Jag hade nästan rätt. Jag vill absolut inte åka ifrån alla underbara människor jag lärt känna här, men att lämna skithålan North Bay känns inte lika tungt. Det har varit ett underbart äventyr och jag är så glad att jag tog beslutet att åka hit. Jag kommer minnas min tid i Canada med ett stort leende på läpparna.

Senaste tiden har som ni kanske förstått bestått av plugg, plugg och åter lite plugg. Jag hade min första final exam idag och det kändes väldigt bra. Nu väntar en på måndag, sen en annan på tisdag och den sista har jag nästa fredag. Full rulle.

Förutom flitigt studerande så har det självklart hänt roliga saker också. Till att börja med så har vintern kommit på riktigt nu. Vi har fått massor med snö och det går inte en dag utan att det är minst 10 minusgrader. Men jag klagar inte. Jag ville uppleva en riktigt vinter och det får jag allt göra nu. Underbart.



   


Känner ni igen skylten?

I och med att det är tentaperiod och alla har sina tentor olika bestämde vi oss för att ha vårt good bye party i onsdags. Det blev en good bye potluck då vår senaste potluck var så lyckad. Denna gången var jag dock inte så avancerad så att jag gjorde en smörgåstårta utan nu blev det "bara" tzatziki och grönsaker. Det blev en riktigt lyckad kväll (som alltid) och tro det eller ej, men jag lyckades hålla tårarna tillbaka. Jag är dock medveten om att det inte blir lika lätt när vi ska säga hej då till varandra på flygplatsen. Men det är ytterliggare 10 dagar tills dess.
 
  

  

  



  

Efter potlucken begav vi oss till vårt favoritställe, The Moose, och åt deras smarriga kycklingvingar och dansade fram tills dom stängde. Det var som sagt en riktigt lyckad kväll.


Vårt älskade Wing Hut

  


Min underbara tyska & jag

Nu är det som sagt bara en vecka kvar här i North Bay. Sen åker jag, David, Lisa och Jessica till Toronto och spenderar de sista dagarna där. Det är en märklig känsla. Samtidigt som jag kommer sakna alla underbara människor som jag lärt känna här, ska det bli underbart att komma hem till alla nära och kära. Som många av er redan förstått så är Alva (min systerdotter) den jag saknat mest av alla så hon kommer att få se mycket av moster i jul. Jag tror inte att jag kommer att uppdatera bloggen något mer nu, men man ska aldrig säga aldrig.